jag skulle kunna minnas förra året som ett år då jag fick känna utan tankar för första gången du kunde ha fyllt alla handflator med dina linjer men handflatorna du fyllde var mina naturligtvis blir man naiv och tänker att ens känslor blivit slutna rum utan dörrar, fönster trots att känslor och tankar är varandras tvillingsjälar
jag längtar efter att resa bort ha en kropp istället för längtan på väg någonstans
ibland känns det som att jag balanserar på en smal lina här trots att det var en bred avsats jag ställde mig på det känns som att mitt bröst kommer krossas av vikten av alla tankar som jag inte låtit växa till känslor känna kan jämföras med att upptäcka ändå är det alltför enkelt att gömma allt ibland vänta på nästa ögonblick, nästa våg nästa möte som inte avslutas av tid kommer jag att avslutas av tid eller av vilja? jag är rädd för att veta lär man sig något börjar man fundera över något annat
trä min värld om din och blås ut mig över dina ängar jag börjar bli morgon. jag börjar bli kväll. somna i mig och blås ut mig över dina drömmar
jag försöker sopa mina känslor rena från osäkerhet jag är rädd för att vara långt ifrån
de platser där jag vill vara de känslor jag vill känna rädd för att vara långt ifrån
den platsen där vi nyss var den känslan jag precis känt är rädd för att minnas med min längtan att se fram emot saker med mina minnen
så lätt att bli för mycket när man bara vill vara tillräcklig
att ha någon annans luft i bröstkorgen kan hålla varje kota på plats att bära någonting tungt med någon annans armar gör ryggen starkare
blir min luft för tung för att bära? jag längtar efter dig i meter vill känna varje centimeter jag saknar dig i ljusets hastighet att vara över taken
tränga undan stjärnorna